Ett fat korngrynsgröt

Denna texten handlade om en familj som bodde ute på landet, i Sverige. Berättelsen utspelade sig under den stora utvandringen till Nordamerika, alltså sent 1800 tal - 1920. Kristina och Karl-Oskar hade 4 barn. Alla var unga till åldern och den allra yngsta var precis nyfödd. Karl-Oskars familj hade det väldigt dåligt ställt hemma. De hade dåligt med pengar och mat, vilket de hade stort behov utav eftersom de hade 4 små barn att mata.
Karl-Oskars dröm var att utvandra till Amerika, till ett land med nya möjligheter och där de kunde börja om på nytt med bättre förutsättningar, hoppades han på. Kristina var emot en sådan flytt. Hon ville inte lämna allt de hade och ta onödiga risker. Hon visste att de inte hade det bra ställt där hemma, men hon ville inte riskera att något hände med barnen. De närmsta månaderna var de tvungna att spara på allt, så som vatten, mat och pengar.

En dag bestämde sig Kristina för att koka ihop korngrynsgröt åt familjen. Det var något speciellt att få det till mat, eftersom det var en väldigt svår tid de levde i. Barnen samlades runt henne när hon hällde ner gröten i ett lerfat. Kristina var väldigt försiktig när hon skulle ställa undan gröten så att ingen skulle få äta utav den innan det blev dags för hela familjen att sätta sig ner och äta, så hon ställde fatet i källaren. Efter att hon gjort det, gick hon ner till ladugården, tillsammans med Karl-Oskar. Under tiden som föräldrarna var ute på ladugården, gick Anna och letade upp gröten. Hon hade inte smakat på sådan mat på väldigt länge, och hon var fruktansvärt hungrig. Tillslut kunde hon inte motstå den goda lukten så hon började smaka på gröten. Hon åt och åt av den utan någon kontroll, och när hon tillslut inte fick i sig mer så var det bara lite gröt kvar på lerfatet. Karl-Oskar och Kristina kom tillbaka från ladugården, men dem kunde inte hitta Anna. De letade överallt och började bli oroliga. Tillslut hittade de henne i källaren. Hennes mage var uppsvälld och hon låg ner på golvet och jämrade sig. Hon var ledsen över att hon ätit av gröten fast än hennes mamma sagt att de inte ska göra det. Anna hade tryckt i sig såpass mycket utav gröten så att hon inte kunde utstå den stora smärtan som hon hade i magen. Anna dog någon dag senare, och hela familjen drabbades väldigt hårt utav det. De var mycket ledsna, speciellt Kristina som beskyllde sig själv eftersom hon inte låtit barnen smaka lite på gröten innan hon ställt undan den. Kristina tog det såpass hårt att hon ändrade sig angående flytten till Amerika. Hon ville inte bli påmind om Annas död längre så det enda som kunde lindra smärtan lite var att emigrera och börja om på nytt.